Ekonomi att hålla dina djur rena

Rena djur är inte bara en fråga om djurhälsa eller djurskydd. Det finns en direkt koppling till gårdens ekonomi. Som djurägare kan du spara pengar och samtidigt hålla djuren rena. Det finns inget facit på hur en enskild gård ska lösa sina problem gällande smuts utan det skiljer sig från gård till gård var problemen uppstår. Klippning är en åtgärd som vi visar kan spara dig pengar. Exemplen här visar att det ger ökad slaktintäkt och minskad uppfödningstid som vi beräknat till 293 kronor respektive 428 kronor per djur. Du kan enkelt byta ut siffrorna för att anpassa kalkylen till dina förutsättningar på din gård.

Vår utgångspunkt är att det är en bra grund att klippa djuren eftersom detta får flera positiva följdeffekter där rena djur är en av dessa och minskad värmestress en annan. SVA beskriver problematiken gällande värmestress som påverkar djuren negativt, exempelvis försämrat foderintag, försämrad fertilitet och mjölkproduktion. Förutsättningarna skiljer sig från gård till gård, och därför kan utfallet också skilja sig beroende på gårdens inhysningssystem. En annan aspekt som är viktig är att djur som inte klipps kan drabbas av värmestress. 

Kostnad för produktionsbortfall

Olika inhysningssystem har olika för- och nackdelar, vilket innebär att systemen i sin tur har olika effekter på djuren beroende på bland annat ålder, ras och årstid. Nedanstående beräkningar är därför endast en vägledning om de ekonomiska effekterna. Ett grundläggande råd är oavsett att klippa djuren inför installningen. Det går att hyra in tjänsten och då kostar den 75 till 100 kronor per djur (Växa, 2023).

Att klippa djuren är ett säkert sätt att undvika att skicka smutsiga djur till slakteriet och minska värmestressen för djuren. Värmestress kan generera ett tillväxtbortfall och minskad aptit. Ett djur av tung köttras kan mycket väl förlora minst 100 gram i tillväxt per dag, vilket genererar ett inkomstbortfall. Vi antar i detta exempel att djuret förlorar 100 gram per dag i tillväxt och uppskattar slaktutbytet till 65% eftersom tillväxt i slutet på uppfödningen har ett högre slaktutbyte. Vi antar att djuret inte har samma värmestress under hela installningen och uppskattar därför att det har påverkan under 90 dagar av uppfödningstiden. Då blir det en förlorad slaktintäkt (här satt till 50 kronor per kilo slaktvikt) enligt följande: 

(0,100 kg x 65% slaktutbyte) x 90 dagar x 50 kronor = 293 kronor per djur i förlorad intäkt

För den som vill uppnå en optimal slaktvikt går det även att räkna på förlängd uppfödningstid på grund av värmestress. Förutom ökad kostnad för foder, som beräkningen nedan visar, så tillkommer även kostnader för bland annat arbete och inhysning. Beroende på vilket uppfödningssystem du har kan dessa kostnader variera och därför utesluter vi dem från detta exempel. 

Ett djur som har potentiell daglig tillväxt på 1 500 gram per dag och har en minskad tillväxt på 100 g per dag, har 15 dagar längre uppfödningstid då djuret ska äta och skötas. Vi antar att tjuren äter 6 kg färdigfoder á 3,50 kronor/kg och 5 kg ts grovfoder á 1,50 kr/kg ts per dag:

15 dagar x (( 6 kg färdigfoder x 3,50 kronor) +( 5 kg ts grovfoder x 1,50 kronor/kg ts)) = 428 kronor extra i foderkostnad

Avdrag smutsiga djur vid slakt

Förutom att djuret tappar i tillväxt kan det även medföra kostnader vid slakt om djuret är för smutsigt. Att klippa djuret minimerar risken för smutsiga djur. När ett djur kommer in till slakt bedöms renheten på djuret enligt Svenska Köttföretagens bedömningsmall, ”Bedömning av gödselförorenade djur till slakt”. Där delas djuren in i kategorier:

• Kategori 0 – Rena djur, 
• Kategori 1 – Måttligt förorenade djur, 
• Kategori 2 – Kraftigt förorenade djur och 
• Kategori 3 – Mycket kraftigt förorenade djur. 

Avdragen för kategori 1 till 3 är mellan 600 kronor och 2 000 kronor (2023). Vid anmärkningar av kategori 2 och 3 leder det till påpekande om brister i djuromsorgen för lantbrukaren. Alla anmärkningar har stora konsekvenser för slakterierna gällande hygien som kräver extra insatser och medför stora kostnader för hela kedjan. Ett djur med påtaglig gödselförekomst har med stor sannolikhet också ett obehag av det, vilket medför olika grader av stress för djuret vilket påverkar dess välbefinnande som också kan leda till produktionsbortfall. 

Referenser

Svenska Köttföretagen AB. Bedömning av gödselförorenade slaktdjur. Tillgänglig: https://kottforetagen.se/bransch/overenskommelser-och-riktlinjer/bedomning-av-godselfororenade-slaktdjur/#  [2023-12-15]

Växa Sverige AB. Koklippning. Tillgänglig: http://www.vxa.se/gardsnara-tjanster/gard-och-stall/Djurskotsel/koklippning/ [2023-12-15]

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Värmestress hos idisslare. Tillgänglig: http://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/varmestress-hos-idisslare/ [2023-12-15]