Klimatförändringarna påverkar svenskt jordbruk olika regionalt

Klimatförändringarna gör jordbruket extra sårbart eftersom växtodlingen som producerar mat och foder framför allt får sitt vattenbehov tillgodosett via regnen som faller.

Sveriges årsmedeltemperatur har ökat drygt +1 C^o primärt beroende av den mänskliga klimatpåverkan.Det blir varmare, speciellt i norra Sverige. Vegetationsperioden har blivit 10 – 20 dagar längre i södra Sverige och 5 – 10 dagar längre i norra Sverige, vilket förlänger säsongen för växtodling. Samtidigt ökar antalet varma dagar med extremtemperaturer under sommaren, särskilt i södra Sverige. Vinterperioden i Sverige, antal dagar under 0 C^o, har blivit 2 – 3 veckor kortare. Det har blivit mindre skillnader mellan milt och kallt väder.

Årsnederbörden har ökat med 8 procent.

Nederbörden är mer intensiv och skyfall blir vanligare. Sammantaget har det ökat risken för översvämningar i stora delar av landet. En annan konsekvens av ökad temperatur är ökad avdunstning under sommaren, som minskar markfukten så växternas vattentillgång blir sämre. Risken för försommartorka har ökat speciellt i sydöstra Sverige. 

Under riktigt torra, blöta eller varma odlingssäsonger kan man räkna med 30 procent lägre skörd. Förr inträffade detta vart 10 – 20 år men med pågående klimatförändring kan vi förvänta oss att risken för en extremt varm och torr sommar som 2018 inträffar mer ofta. Eller att regnen inte kommer som väntat såsom 2023. Våren var torr medan juli präglades av rik nederbörd i sydvästra och centrala Sverige. Sen kom stormen Hans med stora regnmängder, besvärliga skördeförhållanden och översvämningar på flera platser i Sverige.

Jordbruket har ett stort behov av klimatanpassning för att uppnå en robust produktion av mat och foder under mer varierade väderförhållanden. Möjligheterna framåt är att ta tillvara lantbrukares erfarenheter av att anpassa sig till ett förändrat klimat i olika regioner. Men också att ge relevant och användbar kunskap utefter lantbrukarens behov.

Läs mer:

Klimat – statistik, forskning och vägledning | SMHI

SMHI Rapport Klimatologi 64, 2022

Nationella expertrådet för klimatanpassning 2022