Skötsel av naturbetesmarker – hur upplever lantbrukare de krav som ställs?

2024-07-03

I rapporten ”Skötsel av naturbetesmarker – hur upplever lantbrukare de krav som ställs?” undersöker AgriFood Economics Centre lantbrukares upplevelser av de regler och krav som gäller för skötseln av naturbetesmarker inom EUs gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Naturbetesmarker är viktiga för biologisk mångfald och kulturarv, men skötsel av naturbetesmarker kan också innebära merkostnader för lantbrukaren. 

Ekonomiska ersättningar är avgörande för att lantbrukarna ska kunna täcka de extra kostnader som skötseln av naturbetesmarker innebär, men de måste samtidigt uppfylla ett omfattande och ibland betungande regelverk. Det kan påverka lantbrukare i deras beslut att delta i stödsystemet då regelverken kan upplevas krångliga och tidskrävande och kontrollerna betungande. Specifika regler som förbud mot tillskottsutfodring och detaljerade krav på betestryck och betessäsong upplevs ibland som problematiska. Djurägarna sätter djurens välmående först och behöver också uppfylla djurskyddslagen. Det gör att dem lätt hamnar i en målkonflikt mellan miljönyttan och djurens hälsa.  

Lantbrukarna upplever kontrollerna som genomförs för att säkerställa att reglerna efterlevs, ofta som stressande och det kan minska lantbrukarnas motivation att söka ersättningen. Man önskar en större respekt och dialog med myndighetspersonerna och ett förslag från lantbrukarna är att kontrollanterna borde ges mer utbildning för att få ökad förståelse för lantbrukarnas situation. Reglerna behöver också vara mer flexibla, utan att för den skull tumma på rättssäkerheten, när oenighet mellan lantbrukare och myndighet uppstår. 

Lantbrukarna har ibland en annan uppfattning av vad som är biologisk mångfald och bevarande av kulturella värden än hur myndigheterna valt att utforma definitionerna. I dem fallen väljer lantbrukare att inte söka ersättning för mark som de ändå sköter om och kunde fått ersättning för. Genom att ta hänsyn till lantbrukarnas egna erfarenheter och synpunkter kan stödsystemet förbättras, vilket i sin tur gynnar både bevarandet av naturbetesmarker och lantbrukarnas verksamhet.

I den gemensamma jordbrukspolitiken för åren  2023-2027 finns ambitioner att förenkla regelverket, genom att tex ta bort stöd för marker med särskilt höga värden. Den förändringen upplever lantbrukarna dock som negativ då man i och med detta inte tar hänsyn till den egna gårdens specifika förutsättningar.

Rapporten pekar också på studier som visar att dagens regelverk inte leder till att EUs mål för biologisk mångfald lyckas. Vilket i sig också tyder på att regelverken behöver utvecklas. 

Nyligen (20240617) röstade Miljörådet i EU igenom förslaget av restaurering av natur i Europa. Det kommer förmodligen innebära att ännu fler miljöåtaganden kommer åläggas lantbrukarna. Därför är det av stor vikt att de ekonomiska ersättningar som utgår för restaureringen motsvarar lantbrukarnas kostnader och utformas på ett optimalt sätt utifrån lantbruksföretagarnas lönsamhet, men även att stor vikt läggs vid hur regelverken utformas och kontrolleras. En lantbrukare i rapporten föreslår att istället för kontroll borde myndigheternas kontroller vara av en mer rådgivande karaktär och att man tillsammans med lantbrukaren ser över förutsättningarna för ersättningar på den egna gården. 

Framtida ersättningsmodeller behöver alltså anpassa reglerna för att undvika motstridigheter och minska komplexiteten, främja bättre kommunikation och samarbete mellan lantbrukare och myndigheter, samt bevara kulturella och miljömässiga värden genom mer flexibla stödåtgärder.

Referens:

AgriFood Rapport 2023:4 – Skötsel av naturbetesmarker- hur upplever lantbrukare de krav som ställs?

Kontaktperson

Elisabeth OHara

Expert nöt
elisabeth.ohara@ri.se
010-516 59 46

Relaterade nyheter

Allmänt Ekonomi Nöt

Nyhetsbrev nr 3 ute nu

Läs mer
Ekonomi Nöt

Handfasta råd för ökad djurvälfärd

Läs mer
Får/lamm Gris Mjölk Nöt

Effektivare hantering med elektronisk identifiering

Läs mer
Ekonomi Mjölk Stallbyggnad

Utblick Wisconsin: Från noll till 100 på 40 år

Läs mer
Visa alla nyheter