Digital parasitövervakning vid betesdrift

2024-08-15

Under betessäsongen står lamm- och nötköttsproducenter inför flera utmaningar och en av de vanligaste produktionshämmande sjukdomarna hos nöt och lamm är infektioner av mag-tarmparasiter. Forskare undersöker nu om aktivitetsmätare kan hjälpa till att upptäcka infekterade djur och minska behovet av avmaskning.

Digitala hjälpmedel vid betesdrift kommer bli vanligare i framtiden

Tidigare har det varit vanligt att avmaska alla djur i en grupp men problemet med det är att det medför en ökad risk för resistens. Därför har forskare nu tittat på om det går att upptäcka vilka djur som är infekterade av parasiter genom aktivitetsmätare, man har även tittat på hur olika mycket olika individer bidrar till smittspridning och hur man hittar just de individerna.

Mag-tarmparasiter orsakar nedsatt allmänkondition, sämre tillväxt och hull, men även diarréer och sämre päls- och ullkvalitet. Diagnosen fastställs genom träckprov som analyseras med olika metoder. En vanlig metod är att räkna antal ägg, men metoden har kritiserats då det dels är kostsamt att ta träckprov, antal ägg kan variera beroende på vilken typ av parasit det är samt att det sällan korrelerar med hur starkt påverkat djuret är av infektionen. Forskare har därför undersökt om aktivitetsmätare i kombination med mätning av idisslingstid kan indikera om ett djur är infekterat av mag-tarmparasiter.

Vad fann forskarna?

Studierna visade att djur infekterade med mag-tarmparasiter hade en lägre total aktivitetsnivå än djur med en lägre infektionsnivå. Eftersom djurens normala beteenden kan variera av fler orsaker än mag-tarmparasiter (tex, andra typer av sjukdomar, hälta, väder och betestillgång) fann forskarna det svårt att utröna om det var just mag-tarminfektionen i sig som orsakade förändrade beteenden . I studierna visade det sig att idisslingstiden inte påverkades av mag-tarminfektioner i så stor utsträckning som man förväntade sig, men man fann skillnader i idisslingstid i början av infektionstiden. I en av studierna låg däremot djuren ner vid fler tillfällen och längre stunder om de var infekterade med mag-tarmparasiter. Vilken typ av parasit som orsakar vilken typ av beteendeförändring samt hur olika individer påverkas av infektionerna, är något som behöver studeras mera.

I en uppföljande studie, som presenterades av Oleksiy Guzhva under ett av Gröna Mötens lunchseminarier, försökte man identifiera vilka djur som bidrar mest med att sprida mag-tarmparasiter, de så kallade ”superspridarna”. I resultatet så visade det sig att superspridarna rörde sig mindre än djur med låg infektionsnivå men de gick inte att urskilja dem från övriga djur när man tittade specifikt på liggtid eller antal gånger de låg ner. En intressant upptäckt var att Holsteinstutarna låg ner mer än stutarna av Svensk röd ras oavsett infektionsnivå.

Fler digitala hjälpmedel i betesdriften

Numera finns det flera företag som arbetar med att i framtiden få erbjuda innovativa lösningar för digital övervakning av djur på bete. Lösningar för att kontrollera staket och meddelande via en app vid spänningsbortfall, aktivitetsmätare som rapporterar avvikelser i djurens beteendemönster och digitala stängslen som rapporterar aktivitet, position om var djuren befinner sig och möjlighet att flytta digitala stängsel. Det finns även möjlighet att övervaka och driva djur med drönar-teknik. Fördelarna med digital övervakning är förstås kraftigt minskad arbetstid, men att ersätta den manuella tillsynen med tekniska lösningar är ännu inte godkänt av Jordbruksverket.

Sensorer och digital hjälpmedel för daglig tillsyn och hälsa, tex att i förläningen minska risken för resistens för mag-tarmparasiter, är fortfarande i utvecklingsfasen och har stor potential att vara tillämpbart, men mer forskning behövs på området.

Referenser:


Lunchseminarie: Gröna Möten ”Digital övervakning vid betesdrift 20240522” med Oleksiy Guzhva från SLU. https://gronamoten.agrovast.se/kalender/digital-betesdrift/

Doktorsavhandling: Högberg, N. (2021). Sensing the worms -Automated behaviour monitoring for detection of parasitism in grazing livestock. Diss. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu.se/23354/1/hogberg_n_210427.pdf

Vetenskaplig artikel: Guzhva O, Hessle A, Högberg N, Lidfors L and Höglund J (2024). Hide ‘n seek: individual behavioural responses of cattle excreting different amounts of nematode eggs—potential threshold for pasturecontamination assessment. Front. Anim. Sci. 5:1369677. doi: 10.3389/fanim.2024.1369677 https://publications.slu.se/rb/?file=publ/show&id=129173

Rapport: SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd (2020). Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus. Berg, C. Brunberg, E. Hansson, E. Herlin, A, Hultgren, J. Högberg, N. Jacobson, M. Jarmar, A. Keeling, L. Kolstrup, C. Rydberg, A. Rydhmer, L. Sandberg, E. Skarin, A. Steen, M. Wall, H. Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, 2020:4 https://pub.epsilon.slu.se/17763/1/berg_c_et_al_201008b.pdf

Kontaktperson

Elisabeth OHara

Expert nöt
elisabeth.ohara@ri.se
010-516 59 46

Relaterade nyheter

Mjölk Stallbyggnad

Utblick Wisconsin: Jersey blev valet för Dan Truttman

Läs mer
Mjölk

Utblick Wisconsin: Häng med och mjölka Jerseykor

Läs mer
Bete Får/lamm Mjölk Nöt

Skötsel av naturbetesmarker - hur upplever lantbrukare de krav som ställs?

Läs mer
Allmänt Ekonomi Nöt

Nyhetsbrev nr 3 ute nu

Läs mer
Visa alla nyheter