Djurhållning vid kris
2025-01-20
Med det aktuella säkerhetsläget finns det allvarliga hot som kan ställas mot primärproduktionen. Hot kan även uppstå från andra situationer och det är av stor vikt att ta fram en krisberedskapsplan för djurhållningen i kristider. Grundläggande är att en robust djurhållning i fredstider skapar goda förutsättningar för krissituationer. Nedan sammanfattas olika situationer, ansvar och åtgärder. Mer finns att läsa i den nylanserade broschyren utgiven av SLU, SVA, samt bransch- och rådgivningsorganisationer Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretag.
Situationer som klassificeras som kris
Det finns flertalet situationer som kan påverka lantbruket och primärproduktionen, som enskilt ger olika konsekvenser och som måste hanteras olika. Det kan exempelvis handla om:
- Extremväder: torka, regn och översvämningar
- Brand: i byggnader eller i omkringliggande område
- Strömavbrott
- Radioaktivt nedfall
- Sjukdomsutbrott
- Terrorism
- Krig
Dessa situationer kan få följdeffekter som att få svårt att få tag i drivmedel, problematik med transporter till och från gården, störningar i IT-system samt personal som inte kan ta sig fram till gården. Genom att tänka igenom olika scenarier står gården bättre rustad inför en kris. Det går att öva på vissa situationer för att konkretisera krissituation på gård, till exempel att stänga av huvudströmbrytaren som en övning inför ett strömavbrott.
Djurägaransvar och djurhållning
I kristider är det djurägaren som ansvarar för att djurhållningen fungerar precis som i fredstider – djurskyddreglerna gäller även i kris. Dock kan kristider ge utmaningar att följa dessa och för att få information hur varje enskilt fall ska hanteras ska kontakt tas med den lokala tillståndsmyndigheten, det vill säga länsstyrelsen.
Tillsyn av djuren
Om djuren inte kan vara kvar på befintlig produktionsanläggning är det bra att ha en plan över en plats där djuren kan vistas tillfälligt. Det kan vara en granne, ett befintligt tomt stall eller inhägnad hage. Om djuren måste lämnas kvar på gården efter personer utrymt måste djurens behov ändå tillfredsställas genom tillgång på foder och vatten, fungerande ventilation och tillsyn av annat slag.
Foder- och vattenförsörjning
Som en förberedelse inför kris kan en inventering av foder och strö vara på sin plats. Alla gårdar har olika förutsättningar för lagerhållning av foder, om möjlighet finns är det bra att lagerhålla mer foder och strö än vad som används under ett år. Om fodret tar slut är det bra att ta höjd för ökade kostnader för inköp av foder eller undersöka möjligheten att utnyttja alternativa fodermedel.
Om gården har kommunalt vatten kan en kontakt med vattenleverantören vara bra för kunskap om vad som gäller vid störningar. Det kan även vara bra att ha alternativa källor till vatten så som brunnar och dammar.
Transport och evakuering av djur
Det kan finnas behov av transport för att flytta och evakuera djuren på gården. Finns det tillgång till egen transport eller måste djurtransportör kontaktas? Även att planera vilken väg som ska användas vid evakuering, om befintliga vägar av någon anledning skulle blockeras. Det kan vara en god investering, både ur beredskaps- och smittskyddssynpunkt, att ha flera in- och utfartsvägar till gården.
Avlivning
Har situationen lett till en tidpunkt då djurens behov inte går att tillgodoses, eller då det inte finns någon möjlighet att evakuera djuren, kan avlivning vara nödvändigt. I dessa fall är en korrekt avlivning prioritet och kan utföras av veterinär, jägare, personer med erfarenhet och utrustning för avlivning samt företag och organisationer som arbetar med avlivning av djur.
Alternativa produktionsmetoder och diversifiering
För att minska beroendet av enskilda produktionsgrenar kan produktionen utökas för att få fler ben att stå på. Det kan vara småskalig förädling och direktförsäljning till konsument från gård, se över vilka möjligheter och försäljningskanaler som finns tillgängliga.
Reservkraftverk
Vid ett elavbrott är reservkraft ett sätt att trygga elförsörjningen på gården. En förberedelse inför kris kan vara att göra en beräkning över hur mycket diesel som krävs för att driva produktionen under en viss period. Om reservaggregatet drivs av diesel är det viktigt med att det inte finns inblandning av rapsmetylester, vilket förkortar lagringstiden och tillgängligheten. Fordonsdiesel bör dock inte lagras mer än fem år. För att säkerhetsställa att anläggningen fungerar är det bör den provköras vid jämna mellanrum.
Beredskapsplan och åtgärder
Viktigast är att hålla sig uppdaterad om nuläget! De mest centrala organisationerna för information är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jordbruksverket, Länsstyrelsen och kommuner. Upprätta en checklista i fredstid, som finns tillgänglig i kristid. Omfattande checklistor finns tillgängliga på Jordbruksverkets och SVA:s hemsidor, det viktiga är att utforma checklistor utifrån gårdens egna förutsättningar. Att förvara listan i fysisk form kan vara av betydelse vid till exempel strömavbrott och IT-störningar.
Konkreta åtgärder:
- Upprätta en telefonlista: personal, djurtransportör, veterinär, elektriker, rörmokare, personer och företag för avlivning av djur
- Planering: plan för transport av djur, foder- och vattenförsörjning och tillsyn av djuren. Även en plan för införskaffning av insatsvaror och råvaror som krävs för produktionen
- Fysisk säkerhet: se till att det finns lås, larm och kameraövervakning för att förhindra inbrott och stöld
- Digital säkerhet: uppdatera lösenord och gör backuper. Kan även innefatta ventilation och utfodring som många gånger styrs digitalt och kan påverkas av en cyberattack
- Ekonomisk motståndskraft: bygg ekonomisk buffert och undersök alternativa försäljningsmöjligheter
- Alternativa produktionsmetoder: identifiera för omställning
- Personal: utbildning av personal för områdesöverskridande arbetsuppgifter
- Samarbete med andra lantbrukare och grannar
Bra att ha hemma
Nedanstående är en generell lista och behöver anpassas till gårdens behov och förutsättningar.
- Extra lager av till exempel foder, vatten, drivmedel, gödsel och semindoser
- Läkemedel och vacciner
- Alternativa kommunikationsmedel
- Reservelverk för elförsörjning
- Skriftliga instruktioner för rutiner på gården
- Checklista och åtgärdsplan
Grundläggande i förberedelserna är att öka medvetenheten i beredskapstermer. Genom en förbättrad beredskap kan även hållbarheten på gården öka – ett hållbart system som är utformat för att motstå störningar och som kan anpassa sig efter dem.
Läs mer:
- Beredskap för dig som har djur, Jordbruksverket: Beredskap för dig som har djur – Jordbruksverket.se
- Broschyr, SVA: ”Om krisen eller kriget kommer till Sveriges lantbruksföretagare”: svakom231-v1-om-krisen-eller-kriget-kommer.pdf
- Checklista över förberedelser inför kristider, SVA: Checklista – Förbered din verksamhet för fredstida kriser och höjd beredskap –
- Djurskyddet i Sverige, Jordbruksverket: Djurskyddet i Sverige – Jordbruksverket.se
- Evakuering av djur, Jordbruksverket: Evakuering av djur inför eller under en samhällsstörning – Jordbruksverket.se
- Förbättrad livsmedelsberedskap genom resiliens, Mistra Food Futures: MistraFF-Policybrief-Hallbar-livsmedelsberedskap-1.pdf
- Svensk Djurskyddslag: Djurskyddslag (2018:1192) | Sveriges riksdag
Referenser
Jordbruksekonomisk konferens (2024) – Ställ om för beredskap och hållbarhet, Helena Hansson, Hur förbereder sig den finländske lantbrukaren? Madeleine Häggblom lantbrukare, Nassab AB och rådgivare Österbottens Lantbrukssällskap samt Hugo Malm, författare till SVA/ SLU:s nya rapport ”Om krisen eller kriget kommer till Sveriges lantbruksföretagare”. [2024-11-27]
Jordbruksverket (2024) – Beredskap för dig som har djur. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/krisberedskap-och-civilt-forsvar/beredskap-for-dig-som-har-djur [2024-11-21]
Livsmedelsverket, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, PTS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2015) – Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen. Utgåva 1.0 – 2: a tryckningen – 151116
SVA (2024) – Checklista över förberedelser inför kristider. https://www.sva.se/amnesomraden/livsmedelsberedskap/checklista-forbered-din-verksamhet-for-fredstida-kriser-och-hojd-beredskap/ [2024-11-21]
SVA (2024) – Om krisen eller kriget kommer till Sveriges lantbruksföretagare. (Sampublikation). Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas riksförbund, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Norrbotten, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapet, Skånesemin, Växa, Svensk Fågel och Svenska Ägg
Kontaktperson
Maria Eriksson
Expert gris
maria.eriksson@ri.se
010-516 65 37