Mul- och klövsjuka

2025-01-20

Ett utbrott av den mycket smittsamma sjukdomen mul- och klövsjuka har upptäckts på en gård i närheten av Berlin. Medan risken för spridning till Sverige bedöms som låg just nu, uppmanar svenska myndigheter djurägare till vaksamhet med tanke på sjukdomens allvarliga konsekvenser och dess potentiella påverkan på lantbruksnäringen. Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar klövbärande djur och orsakar feber, blåsor och smärta. Sjukdomen sprids via luft, kroppsvätskor och smittade föremål, och drabbade djur måste avlivas för att stoppa spridningen.

Utbrott

Mul- och klövsjuka upptäcktes på en gård utanför Berlin i närheten av Brandenburg. Det var tre vattenbufflar som var smittade och de vara alla födda och uppväxta på den aktuella gården. Djuren provtogs för Blåtunga men när provet var negativt provtog man istället för mul- och klövsjuka. Besättningen samt alla djur på besättningar inom en kilometers radie är avlivade och en zon är upprättad som djur inte får lämna eller komma in i runt det aktuella området.

Riskbedömning per 20250117

Jordbruksverket och SVA har gjort en samlad bedömning av smittläget och smittoriskerna. Just nu (20250117) bedöms risken var låg att smittan kommer till Sverige men det kan ändras snabbt och man uppmanar till att vara försiktig och uppmärksam på symtom hos sina djur. Sverige har inte importerat djur eller sperma från det aktuella området under de senaste tre månaderna. Tröskeln för att utföra analyser av mul- och klövsjuka har sänkts och man kommer under en period att analysera alla prover som inkommer för analys av Blåtunga även för mul- och klövsjuka.

Jordbruksverket har kontinuerlig kontakt och uppföljning med berörda myndigheter både i Sverige och inom EU och följer utveckling nogsamt.

Vad är mul- och klövsjuka?

Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam virussjukdom. Symptomen varierar mellan djurslag men som namnet antyder ger sjukdomen blåsor i munnen och klövar hos alla klövdjur och drabbar därför lantbrukets djur nöt, får och gris. Generellt så är risken att djuren dör högre för unga djur medans äldre djur oftast tillfrisknar inom 2–3 veckor.

Hos nötkreatur ger sjukdomen till en början feber, nedsatt allmäntillstånd och minskad mjölkproduktion. Blåsorna som kommer efterhand och tecken på blåsorna kan vara ökad salivering, minskad aptit, smärta och hälta. Blåsorna återfinns förutom i mun, klövranden och klövspalten även på spenar hos kor.

Hos får och get är symtomen mer ospecifika, de får feber och nedsatt allmäntillstånd. Blåsor i klövregionen kan ge hälta och de får även blåsor i munnen men de är svårare att upptäcka än på nöt.

Liksom för får och get är symtomen särskilt till en början rätt ospecifika hos gris. Även grisar får feber och minskad aptit men hältan på grund av blåsor i klövregionen kanske är det första sjukdomstecknet man ser hos gris. Efter några dagar får de blåsor på tryne och i munnen.

Blåsorna förändras över tid, först är det en vätskefylld blåsa, den spricker sedan och det bildas något som mer ser ut som ett sår, vilket också gör att det kan vara svårt att veta att det varit en blåsa och därför misstänka mul- och klövsjuka. Men såren kan också ge en indikation om hur länge djuret varit sjukt och smittat andra djur.

Eftersom symtomen men även blåsorna är lite ospecifika kan det vara svårt att veta direkt att det är mul- och klövsjuka och den kan därför misstas som andra sjukdomar till exempel Blåtunga.

Hur smittar det?

Sjukdomen smittar direkt via utandningsluft och alla typer av kroppsvätskor (till exempel via importerad semin), men även indirekt via skor, redskap, fordon och människor och även med vinden. Inkubationstiden är 1–14 dagar men det vanligaste är att sjukdomen bryter ut inom 2–5 dagar och smittspridningen kan börja innan djuret visar några symtom. Kött, mjölk och andra produkter från smittade djur kan innehålla smittspridande virus.

Behandling

Det finns ingen behandling för sjukdomen utan vid ett utbrott avlivas hela besättningen och gården måste saneras. Det finns vaccin men eftersom det finns flera olika serotyper och vaccin endast hjälper mot en specifik typ är det inte möjligt att alltid ha rätt vaccin. Vaccinerade djur blir ändå sjuka och kan sprida sjukdomen vidare.

Ersättning till drabbade djurägare

Mul- och klövsjuka är en epizootisjukdom, det innebär att den är anmälningspliktig och ska bekämpas. Om man drabbas av mul- och klövsjuka kan man ansöka hos Jordbruksverket om ersättning för djurvärdet samt produktionsbortfall under den tid man inte har djur och produktionen inte är i gång på gården. Däremot finns det inte ersättningar att söka för de som drabbas i tredje hand, till exempel en besättning som inte kan sälja sina djur till en drabbad besättning, får inte ersättning för sina ”osålda djur”.

Informationen inhämtades under ett seminarium den 17 januari 2025 anordnat av LRF. Emma Petterson, SVA och Caroline Bössfall, Jordbruksverket presenterade senaste nytt om mul- och klövsjuka med anledning av upptäckten av utbrottet i Tyskland den 10 januari 2025.

Lyssna gärna på seminariet i sin helhet här: Webbinarie om mul- och klövsjukan med LRF Kött

Fredag den 24 januari kl 12-13 håller LRF ett uppföljande seminarium om Smittläget, lyssna här: Mul- och klövsjuka i Tyskland, uppdatering av läget – Lantbrukarnas Riksförbund

För mer information om sjukdomen och information om smittläget så uppdaterar SVA sin hemsida kontinuerligt: sva.se

Kontaktperson

Elisabeth OHara

Expert nöt
elisabeth.ohara@ri.se
010-516 59 46

Relaterade nyheter

Ekonomi Mjölk Nöt

Management inom lantbruk: Fokus på lönsamhet och riskhantering

Läs mer
Får/lamm Gris Mjölk Nöt

Praktiska råd för att minska ammoniakförluster från animalieproduktionen

Läs mer
Allmänt Fågel Får/lamm Gris Mjölk Nöt

Djurhållning vid kris

Läs mer
Bete Mjölk Nöt

Virtuella stängsel kan bli framtidens betesdrift

Läs mer
Visa alla nyheter