Ökad lönsamhet med elektroniska öronmärken och vågsystem

En effektiv hantering och övervakning av djuren är avgörande för en lönsam lamm- och nötköttsproduktion. Genom att använda automatiserade processer samt moderna system för vägning och elektronisk identifiering (EID)  kan lantbrukare förbättra djurhälsan, minska stress och spara tid. Här har vi sammanställt några av fördelarna som lyftes under ett seminarium ordnat av Gröna Möten den 24 februari 2025.

Vikten av regelbunden vägning

Daniel Ulffs från BS Agro betonade vikten av att väga djur regelbundet för att optimera produktionen. Tex genom:

• Optimal tillväxt: Genom att följa djurens vikt kan man anpassa utfodring och se till att djuren når målvikt vid slakt.
• Rätt dosering av läkemedel: Medicinering och avmaskning kan ske mer precist baserat på vikt.
• Tidig upptäckt av sjukdomar: En plötslig viktnedgång kan vara ett tidigt tecken på hälsoproblem.
• Bättre foderutnyttjande: Genom att sortera djur i viktgrupper

Det finns olika vägningssystem att välja mellan, från enkla vågar till avancerade digitala system som kopplas till produktionssystem för uppföljning.

Elektronisk identifiering (EID/RFID)

Magnus Larsson från OS ID förklarade hur elektroniska öronmärken med RFID-teknik förenklar djurhanteringen genom snabb och exakt identifiering. De bidrar till:

• Bättre spårbarhet och effektiv hantering med handläsaren: Läser ett djur i taget, men kan läsa upp till 100 000 djur.
• Enklare registrering och uppföljning: Data kan integreras med digitala produktionssystem, tex Delaval eller laddas ner i Excel för att sedan användas i tex Elitlamm. Klövverkarna använder direkt in i Växas klövverkningsapp

Magnus Larsson gick även in på hur öronmärkena är uppbyggda och fungerar. RFID-märken innehåller en passiv transponder som aktiveras av en läsare. Transpondern består av:

• Ett mikrochip: Lagrar djurets unika 15-siffriga ID enligt ISO-standarder.
• Ingen inbyggd strömkälla: Eftersom RFID-märken drivs av läsarens energi har de en obegränsad livslängd.

Den 15-siffriga koden består av:

• Landskod (exempelvis 752 för Sverige).
• Kundens SE-nummer och djurets individnummer.
• En kontrollsiffra för verifiering.

Automatiserade system för ökad effektivitet

Richard van der Poel från Slättö kvarn presenterade hur automatiserade hanteringssystem minskar arbetsbelastningen och bidrar till en mer precis och skonsam djurhantering.

• Tidsbesparing: Hanteringen av stora besättningar kan göras snabbare, exempel på utrustning som kunde väga 400-800 får per timme.
• Mindre stress för djuren: Automatiska system minimerar direktkontakt och därmed stress.
• Effektivare arbetsinsats: Färre personer behövs för djurhanteringen.

Dosering och medicinering

Rickard van der Poel berättade även om moderna doseringssystem, som Revolution Doseringspistol och EasyDose, som förhindrar under- eller överdosering och minskar arbetsinsatsen. Dessa system fungerar med uppladdningsbara batterier och kan kopplas till vågindikatorer för exakt dosering per kilogram kroppsvikt.

Slutsats

Genom att införa moderna tekniker i djurhanteringen kan lantbrukare inte bara spara tid och resurser, utan också förbättra djurens välbefinnande och göra produktionen mer lönsam. Richard van der Poel, Daniel Ulffs och Magnus Larsson visade på seminariet att vägning, RFID-märkning och automatiserade hanteringssystem är viktiga verktyg för framtidens lamm- och nötköttsproduktion.

Källa: Informationen inhämtades under ett digitalt seminarium anordnat av Gröna Möten i samarbete med SmartAgri den 24/2 2025. Detta är del 1 i en seminarieserie om digitala öronmärken. Del 2 är den 26 mars – Produktionsuppföljning med elektronisk identifiering och del 3 den 23 april – Foderoptimering med elektronisk identifiering.