Svensk potential och utmaningar i EUs animalieproduktionspolitik: rapport från EU CAP Network

Olika djurtäthet, gemensam politik?

Den 15-16 april samlades representanter från ett tjugotal EU-länder i Lissabon inom ramen för EU CAP Network. Utmaningar och möjligheter diskuterades kring ämnen som djurtäthet, gemensam jordbrukspolitik trots olika förutsättningar och vad som egentligen utgör en hållbar animalieproduktion.

I nätverket möts rådgivare, myndighetspersoner, lantbrukare och beslutsfattare från europeiska länder för att utbyta erfarenheter kring jordbrukspolitik. Dan Sandberg representerade Kunskapsnav animalieproduktion och de svenska perspektiven när konkreta lösningar och vägar framåt för en hållbar och konkurrenskraftig animalieproduktion diskuterades.

Varierande förutsättningar mellan länderna

Upplägget för mötet i Lissabon kombinerade teori och praktik. Dag ett ägnades åt föreläsningar och workshops, följt av ett gårdsbesök med fokus på cirkulär ekonomi, resurseffektivitet och nya sätt att skapa värde i animalieproduktionen.

Sverige sticker ut jämfört med flera andra europeiska länder. I stora delar av Sverige finns det, jämfört med de intensivaste områdena, gott om mark, lägre markpriser och ett växtodlingssystem där gödsel enkelt återförs och är en resurs i växtodlingen. I länder som t.ex. Nederländerna, delar av Frankrike, Danmark mfl. är animalieproduktionen mycket intensiv. Där finns stora mängder djur på relativt små arealer, vilket kan skapa miljöproblem med ett överskott av gödsel och övergödning. I vissa regioner betalar lantbrukare för att bli av med gödsel, samtidigt som de är beroende av inköpt foder. Markpriserna är höga och konkurrensen om arealen hård. I Sverige är situationen i många avseenden den motsatta. Ändå minskar antalet djur och lantbrukare i många delar av landet. Konsekvenserna syns i form av allt från svårigheter att hålla landskapet öppet till en enorm ekonomisk potential som går förlorad.

– Det är viktigt att förstå att båda dessa bilder kan vara sanna samtidigt i Europa. På vissa håll finns ett behov av att minska intensiteten, medan andra regioner – som Sverige och många andra delar av Europa – snarare skulle må bra av fler djur, säger Dan Sandberg.

Dan Sandberg lyfter även att en alltför likriktad EU‑politik riskerar att slå fel:

– Vi vill att EU-politiken ser att Sverige skiljer sig från länder med extremt hög djurintensitet och de miljöproblem som då kan uppkomma och att framtida ersättningar anpassas därefter. Om EU ersättningar eller restriktioner driver oss mot ännu mer extensiv produktion tar vi inte vara på möjligheterna.

Gemensamma utmaningar trots olikheter

Trots skillnaderna mellan länderna fanns också gemensamma nämnare i diskussionerna. Problemet med generationsskifte och hur företagandet kan stärkas så lantbrukarens andel av värdet i livsmedelskedjan kan öka delas av alla.

Frågorna är direkt kopplade till konkurrenskraft, lönsamhet och långsiktig hållbarhet, både ekonomiskt och miljömässigt. Här spelar kunskapsutbyte, rådgivning och innovation en avgörande roll.

Med Kunskapsnav animalieproduktion som en samlande aktör i Sverige menar Dan Sandberg att förutsättningarna finns för en positiv spiral: Mark finns, kunskap finns och viljan finns. Det gäller bara att vi får fortsatt stöd av marknaden och politiken för en ökad svensk livsmedelsproduktion som definitivt kan ske i samklang med naturen.

Svensk potential och politisk medvind

De svenska möjligheterna var ett återkommande tema i samtalen. Sverige har markresurser, biologiska förutsättningar och ett tydligt behov av ökad inhemsk livsmedelsproduktion. Samtidigt finns i dag en politisk ambition, både nationellt och på EU‑nivå, att stärka livsmedelsförsörjningen.

Inom EU‑kommissionen pågår arbetet med Livestock Strategy, som presenterades i delar under mötet och ska lanseras fullt ut i juni. Strategin kommer att sätta ramarna för hur europeisk animalieproduktionen ska stödjas framöver.

– Vi ser positivt på att EU‑kommissionen ser animaliesektorn som en viktig del av Europas livsmedelsförsörjning. Vårt inspel från Sverige och Norden är att här finns plats för fler djur, avslutar Sandberg.