Så minskar Irland nötköttets klimatavtryck

Irlands klimat och jordtyp är gynnsamma för betesbaserad produktion. Antalet kor på Irland är stabilt totalt men antalet mjölkkor ökar medan antalet dikor minskar. Vårkalvningssystem dominerar, med långa betesperioder från februari till november.

De största utmaningarna är låg lönsamhet och att uppnå ambitiösa miljömål. Forskning och innovationer arbetar för att hantera de nuvarande utmaningarna.

Paul Crosson, forskningsledare på Teagasc, berättar på ett seminarium arrangerat av Gröna Möten och SLU om lönsam betesdrift för produktion av mat och miljönyttor om nötköttsproduktion på Irland.

Irland har ett milt klimat med mycket regn och består till 60 procent av gräsbevuxen mark. I jämförelse med övriga Europa har Irland en liten spannmålsproduktion men desto större produktion av animaliska livsmedel. Under 1990-talet och början av 2000-talet fanns det ungefär lika många dikor som mjölkkor men i början av 2010-talet steg antalet mjölkkor och antalet dikor sjönk. Idag finns cirka 1 800 000 mjölkkor och cirka 800 000 dikor på Irland och som jämförelse berättar Paul att förhållandet mellan antal kor och människor på Irland är 1.24 medan den i Sverige är 0.13 och EU 0.16. Anledningen till skiftet i antal mjölkkor och dikor beror av policys kring mjölkkvotsystem, köttpremier och initiativ kring stocking rate. Irland har inte haft en stor ekologisk produktion men genom politiska beslut försöker man nu öka andelen ekologiskt producerade livsmedel.

Strukturen

Nötköttsproduktionen bedrivs i huvudsak på mindre betesbaserade familjejordbruk, där man arbetar deltid med jordbruket och djuren. Kalvningarna sker på våren för att utnyttja det näringsrika betet maximalt och djuren föds i huvudsak upp på bete och vallfoder. På Irland är betet det absolut billigaste fodermedlet och är därför en naturlig del av uppfödningen. Nästan alla tjurar kastreras och en del av djuren slutgöds på stall. Snittålder vid slakt är 27,3 månader för stutar och 26 månader för kvigor och medelslaktvikten är då 305 resp 344 kg. Det finns en mindre del intensivare produktion med tjurar på stall, de har en snittålder på 19 månader vid slakt och de har då en slaktvikt på 364 kg.

Utmaningar

Irlands nötköttsproducenters största utmaning är låg lönsamhet, därefter upplever lantbrukarna att arbetsinsatsen är för hög och behöver minskas. Lantbrukarna upplever också stora krav från konsumenter och politiker att minska klimatpåverkningarna. 

De fokusområden man identifierat för att öka lönsamheten är: Bete och nutrition, Avel, Hälsa och välfärd.

Forskning

Paul är forskningsledare på organisationen Teagasc. Den är oberoende men finansieras av Irlands motsvarighet till Jordbruksverket. De arbetar med forskning, rådgivning och utbildning till jordbruks- och livsmedelsindustrin. De har ett särskilt Nötköttsforskningscentrum som har som mål att förbättra nötköttsböndernas levnadsförhållanden och hållbarheten inom nötköttssektorn.

De har funnit att de flesta av de klimatreducerande åtgärderna många gånger även ger ökad lönsamhet och forskningen undersöker därför olika lösningar där man både minskar sin klimatpåverkan och samtidigt ökar producenternas lönsamhet.

Utifrån de identifierande fokusområdena för ökad lönsamhet och minskad klimatpåverkan forskar man bland annat om alternativa vallfröblandningar, optimera utfodring till unga djur för ökad prestation genom hela livet och fodertillskott för att minska kornas metanproduktion. Man tittar på avelsindex och värderar hur olika genetiska egenskaper påverkar lönsamheten och hur man ökar lönsamheten på köttet från mjölkraserna. Man har även tittat på och jämfört hur olika uppfödningsstrategier påverkar faktorer som mark-användning, foder som kunde blivit till livsmedel direkt och växthusgasutsläpp per producerat livsmedel och per landareal.

Inspirationsgårdar

Teagasc arbetar på flera sätt för att förmedla kunskap till lantbrukare. Bland annat samarbetar de med olika gårdar som de kallar för ”Flagship Farms”. Dessa gårdar är med i olika projekt och jobbar med olika typer av förbättringar. Som lantbrukare kan man besöka dessa gårdar och följa hur de utvecklas för att själv inspireras.