Knott och vektorburna sjukdomar hos betesdjur

2025-05-05

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

FAKTA

Klimatförändringar ger längre säsonger och ökad förekomst av vektorburna sjukdomar.
Ett knottbett kan räcka för att infektera ett djur – profylax är centralt.
Förebygg smittspridning genom att minska knottens livsmiljöer, använda skyddande byggnader och biologisk bekämpning.
Blåtunga är här för att stanna, och vaccinering kommer att vara ett återkommande behov. Följ vaccinationsrekommendationerna och vaccinera i god tid före betessäsong – särskilt avels- och dräktiga djur.

Webbinariet fokuserade på klimatförändringarnas påverkan på vektorburna sjukdomar hos betesdjur, med särskilt fokus på knott, blåtunga och Schmallenbergvirus. Enligt SMHI förväntas ett mildare klimat i norra Sverige och varmare temperaturer i södra Sverige, vilket ger längre säsonger och högre förekomst av vektorer som fästingar, flugor och knott.
Knott och svidknott spelar en central roll i spridningen av sjukdomar som blåtunga och Schmallenberg. Dessa insekter trivs i fuktiga miljöer och kläcks i stora mängder vid varm vår. De angriper områden med tunn hud, som öron, buk och juver, vilket orsakar smärta, stress och minskad produktion. Allvarliga angrepp kan leda till knottförgiftning med dödlig utgång, risken är särskilt stor hos unga djur.
För att minska riskerna med knott så rekommenderas att undvika våta betesmarker, stalla in djuren under gryning och skymning och välja blåsiga, öppna beten. Rensning av sly, skuggade ligghallar och strategiskt betesutnyttjande kan bidra. Repellerande medel kan användas men har begränsad effekt. Biologisk bekämpning – till exempel att gynna naturliga fiender som fåglar och insekter – är ytterligare ett verktyg i det förebyggande arbetet.

Blåtunga

Blåtunga, som finns permanent i delar av Europa, introducerades på nytt i Sverige hösten 2024 (BTV3). För 2025 förväntas större smittspridning än tidigare, med faktorer som vindar, klimat, djurförflyttningar och övervintrande smitta som påverkar spridningen. Symptomen varierar men inkluderar salivering, sår i mun och näshåla, feber, hälta och svullnader.
Sjukdomen kan leda till mjölktapp, fertilitetsproblem och missbildade eller dödfödda kalvar, särskilt vid smitta under dräktighet. Vaccin introducerades i april 2024, men tillgången är begränsad och fördelas efter receptdatum. Det skyddar inte mot smitta men lindrar symtom och minskar dödlighet. Vaccination rekommenderas särskilt för djur i södra Sverige, avelstjurar, dräktiga moderdjur på bete samt livdjur som ska flyttas. Blåtunga 2025 och vaccination – Animalienavet

Scmallenberg

Schmallenberg identifierades i Sverige 2012, och sedan åter 2022–2023 hos missbildade lamm och kalvar. Icke-dräktiga djur uppvisar milda eller inga symtom, medan infektion tidigt i dräktigheten kan orsaka fosterskador, kastning eller dödfödsel. Förebyggande åtgärder inkluderar betäckning under knottfri säsong och att låta ungdjur utveckla naturlig immunitet.