Mykotoxiner och dess påverkan på gris

Med nya väderförhållande kommer hanteringen av mögelgifter, mykotoxiner, i foder och halm att få en mer betydande roll. Mykotoxiner kan ge upphov till produktionsbortfall i form av till exempel reproduktionsstörningar och infektionssjukdomar.

Mykotoxiner bildas av mögelsvampar och dessa delas in i två grupper beroende på hur de angriper grödan; fältsvampar och lagringssvampar. Fältsvamparna angriper grödan på fält, eller i början av lagringsperioden, när vattenhalten här hög. Fusarium är en fältsvamp som är en växtskadegörare i spannmål och halm och de vanligaste mykotoxinerna som bildas av denna är Deoxynivalenol (DON) och Zearalenon (ZEN). DON förekommer framför allt i vete och havre och ZEN förekommer främst i majsprodukter men även i havre och vete. 

Symptom

Symptomen efter intag varierar beroende på vilken sort mykotoxin grisen har fått i sig, mängden som intagits samt under hur lång tid djuret exponerats för foder eller halm innehållande mykotoxiner. I vissa fall kan symptomen vara diffusa och sammanfalla med andra orsaker. 

De vanligaste symptomen av DON är:

• Fodervägran
• Kräkningar 
• Diarré
• Nedstämdhet
• Påverkan av immunsystemet

De vanligaste symptomen av ZEN:

• Gyltor: slid- och rektalframfall och senare brunst
• Suggor: Nymfomani, längre brunster, högre procent omlöp, tidig fosterdöd och därmed minskad kullstorlek, kastning, födsel av svaga eller dödfödda grisar samt fler födda grisar med skak- och fläksjuka.

Gris är det djurslag som är mest känslig för DON och ZEN. Utöver dessa mykotoxiner finns det ytterligare två vanliga som bildas av fältsvampar – T2 och HT2. Vanliga toxiner som uppkommer från lagringssvampar är Ochratoxin och Aflatoxin. Olika mykotoxiner påverkar djuren i olika grad med olika symtom.   

Förebyggande åtgärder

Bildningen av mykotoxiner kan förhindras redan i produktionen av grödan genom en god växtföljd, bra jordbearbetning och bekämpning med växtskyddsmedel. Vid lagring kan man kontrollera bildningen av mykotoxiner genom reglering av temperatur och luftfuktighet.

För att veta om fodret eller halmen innehåller mykotoxiner kan man utföra analys på dessa. Viktigt är att ta representativt prov från olika delar i foderpartiet som utfodras. 

På marknaden finns det produkter som kan tillsättas till fodret som har till uppgift binda toxinet så det inte kommer djuret till skada. Dock är det få försök gjorda och man kan inte garantera effekten av produkterna.

Referenser

Diseases of Swine, 11^th edition. Jefferey J. Zimmerman, Locke A. Karriker, Alejandro Ramirez, Kent J. Schwartz, Gregory W. Stevenson, Jianqiang Zhang. 

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/mogelgifter

https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/mykotoxikos-hos-gris

https://www.sva.se/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/mogelsvampar-och-mykotoxiner/mogelsvampar-i-falt

https://www.sva.se/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/mogelsvampar-och-mykotoxiner/lagerskadesvampar

https://www.sva.se/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/mogelsvampar-och-mykotoxiner/https://svineproduktion.dk/Viden/I-stalden/Foder/Foderkvalitet/Svampetoksiner