Större kullar – högre krav på näringstillförsel

I takt med att kullarna blir allt större ställs det högre krav på både sugga och management i besättningen, för att tillgodose smågrisarnas näringsbehov. Det kan ske genom olika väl beprövade tillvägagångsätt och kombinationer av dessa, beroende på besättningens strategier och förutsättningar. En stark och livskraftig smågris skapar förutsättningar för en lönsam smågrisproduktion.

Med syfte att öka produktiviteten och lönsamheten har det under lång tid avlats för större kullstorlekar för att med befintligt antal suggor producera fler slaktgrisar. Enligt Gård & Djurhälsans winpigresultat (medel för 2023) producerar suggorna i genomsnitt i Sverige 15,6 levande födda smågrisar per kull. Kravet för antal funktionsdugliga spenar på de djurkategorier som säljs via Svenska Köttföretagens förmedling är minst 14 spenar. Utifrån denna utgångspunkt måste varje gård, oavsett om man köper in djur eller har egen rekrytering, säkerställa att det finns en strategi och ett system i de fall där spenarna inte räcker till att tillgodose de extra smågrisarnas näringsbehov. I många fall har suggan fler fungerande spenar, men en kartläggning av suggornas kapacitet är viktig på gården.

Det finns olika vägar att gå och alla har sina för- och nackdelar. Utöver kullutjämning, används skiftesdigivning, amsuggor och mjölkkoppar. De olika tillvägagångssätten lämpar sig olika bra i olika besättningar beroende på hur grisningsomgångarna ser ut, hur grupperna ser ut, spridningen av grisningarna inom gruppen och framför allt hur stora kullstorlekarna är. Det finns ingen dokumenterad statistik för hur användningen av de olika systemen ser ut men en uppfattning som rådgivare har, är att användningen av amsuggor minskar och antalet mjölkkoppar ökar i Sverige. 

Suggans Och Smågrisens Förutsättningar

Om man ser till grundförutsättningarna för suggan så är det av stor vikt att se till att hon får optimala förutsättningar för en god mjölkproduktion där rätt sorts foder i olika perioder är huvudnyckeln. Sinsuggan utfodras med foder med lågt energiinnehåll och låg andel aminosyror. Den digivande suggan som förväntas ha en hög mjölkproduktion ska samtidigt behålla hullet, det kräver ett högt energiinnehåll samt ett högt aminosyrainnehåll. För att undvika grisningsfeber bör foderbytet mellan sin- och digivningsperiod ske någon dag efter grisning och det nya fodret ska helst fasas in.

Ser man till smågrisens bästa förutsättningar så är det råmjölk och värme som ska tillgodoses i första ledet. Detta kan uppnås med till exempel tak över smågrishörnan, kullutjämning och skiftesdigivning. 

Kullutjämning

Vid kullutjämning flyttas de största grisarna i stora kullar till suggor som har mindre kullar. Kullutjämning bör ske först efter 12 timmar för att säkerhetsställa att alla smågrisar har fått i sig råmjölken. Dock måste flytten ske inom 36 timmar från att fostersuggan grisat för att inte riskera att hon sinar de spenar som inte används. 

Skiftesdigivning

När alla grisar i kullen är födda och de fått i sig råmjölk går det att tillämpa skiftesdigivning för en jämnare viktökning och högre total avvänjningsvikt för kullen. Praktiskt plockas de största grisarna i kullen bort och stängs in i smågrishörnan i en till två timmar för att ge de minsta grisarna en större chans att få i sig ytterligare råmjölk. Därefter skiftas grupperna om. Detta  pågår upp till 12 timmar efter grisning. 

Amsuggor

Amsuggor är ett system där det krävs långsiktig planering för att tillgodose smågrisarnas mjölkbehov i stora kullar. Det finns olika amsuggsystem; en- och tvåstegssystem. Med enstegssystem menas att suggan precis avvants från sin egen kull och då flyttas för att ge di åt överskottsgrisar. Suggan flyttas in till gruppen med nygrisade suggor och diar ytterligare en period. Det andra alternativet är tvåstegssystem och det innebär att man använder suggor som redan gett di under en kortare en period och sen får överta en ny kull smågrisar. 

För att säkra smittskyddet i besättningen så bör inte smågrisar flyttas mellan avdelningar och därmed krävs det att det finns extra boxplatser i varje avdelning för amsuggorna. Suggor som med fördel används som amsuggor är de som varit goda mödrar, har ett gott hull samt fortfarande har en bra mjölkproduktion. Dock kan inte en amsugga ta emot fler smågrisar än vad hon haft i sin egen kull eftersom mjölken sinar i de spenar som inte använts från föregående kull. 

De smågrisar man rekommenderar att flytta är de smågrisar som är de mest livskraftiga i kullen. Man eftersträvar så jämna kullar som möjligt vilket minskar aggressivitet och ökar den genomsnittliga avvänjningsvikten samt minskar smågrisdödligheten. 

Mjölkkoppar

Mjölkkoppar säljs i olika fabrikat och marknadsförs med att suggan kan ta hand om fler grisar än vad hon har funktionsdugliga spenar till, att det blir jämnare kullar, högre tillväxt i kullen, högre avvänjningsvikter, minskad dödlighet hos smågrisarna, bättre hälsa i kullen samt att suggan snabbare återhämtar sig efter avvand kull. 

Under 2018 presenterade Biosystem och Teknologi, SLU en rapport; ”Tyngre smågrisar och jämnare vikt vid avvänjning med mjölkautomater ”cups” till smågrisar under diperioden”. Försöket gjordes i en besättning med 220 suggor, med fem grupper om 44 djur i vardera gruppen. Gården är utrustad med mjölkkoppar av märket Neopigg Rescue-system. Försöket pågick under tre grisningsomgångar. I försöket registrerades bland annat individuella vikter vid start och slut och extra arbetsinsats för rengöring av rörsystemet.

Resultaten visar att det var en större viktökning i de kullar som haft tillgång till mjölkkopparna; grisar som inte haft mjölkkoppar ökade 80,4 kg och de som haft mjölkkoppar ökade 86,9 kg.  Även den dagliga viktökningen per gris ökade; utan kopp var ökningen 228 gram och med koppen var den 245 gram. Det fanns även tendens att det var färre grisar som vägde under 6 kg vid avvänjning i de kullar som haft mjölkkoppar samt att de två minsta smågrisarna i kullen vägde mer vid försökets slut i kullarna med mjölkkopp. Man fann inga signifikanta skillnader i antal smågrisar per kull vid start, antal döda smågrisar per kull, antal smågrisar per kull vid slut eller antal grisar som vägde 6 kg eller mer vid slut.

De arbetsmoment som tillkom med mjölkkopparna var rengöring innan grisning, spolning och rengöring av systemet en gång i veckan, blandning av vatten och mjölkersättning en gång om dagen och rengöring av mjölkkopparna i boxarna varje dag vid utgödsling. Tidsåtgången blev 10 timmar per grisningsomgång eller en minut per producerad smågris. 

Mjölkkoppar finns i olika utföranden; dels de som pumpar ut en typ av mjölkersättning eller så finns det system som pumpar ut mjölkersättning för att sedan fram mot avvänjningen tillgodose smågrisarna med ett blötfoder. Grisarna blir i det senare fallet bättre utrustade inför avvänjningen, då de redan är vana vid vid fodermedlet. 

Läs mer:

Bopil Animal Performance (2024) – Bopil babydos. Https://www.bopil.se/gris/babydos [2024-09-04]

Grisföretagaren (2019). Stark från start: Bättre ekonomi med ökad djurvälfärd. (Artikel Grisföretagaren). Gård& Djurhälsan. Https://www.grisforetagaren.se/artikel/2224858/stark-frn-start-bttre-ekonomi-med-kad-djurvlfrd.html [2024-09-04]

Gård & Djurhälsan (2019). Förebyggande åtgärder för att minska risken för grisningsfeber. (Stalltips Suggor 2:3). Gård & Djurhälsan. Https://www.gardochdjurhalsan.se/wp-content/uploads/2019/01/forebyggande-atg.pdf [2024-09-04]

Gård & Djurhälsan (2024). Medeltal suggor. (Medeltal och topplistor). Gård & Djurhälsan. Https://www.gardochdjurhalsan.se/winpig/medeltal-och-topplistor/medeltal-suggor/ [2024-09-04]

Gård & Djurhälsan (2017). Utfodring. (Artikel). Gård & Djurhälsan. Https://www.gardochdjurhalsan.se/utfodring/#:~:text=Sinsuggor%20ska%20ges%20ett%20foder%20med%20l%C3%a5g%20koncentration,ska%20d%C3%a4rf%C3%b6r%20ges%20ett%20foder%20med%20h%C3%b6g%20energikoncentration.

Jos Botermans och Anne-Charlotte Olsson (2018). Tyngre smågrisar och jämnare vikt vid avvänjning med mjölkautomater ”cups” till smågrisar under diperioden. (LTV-fakultetens faktablad, 2018:7, Fakta från Biosystem och teknologi). Sveriges Lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. 

Maria Malmström, rådgivare Griskonsult samt senior technical advisor i Topigs Norsvin Sverige [2024-08-12]

Provimi (2024) Neopigg rescuecare – Milk Replacers. Https://www.provimi-asia.com/en/milk-replacers [2024-09-04]