Behovet att anställa arbetskraft smyger sig ofta på. Som företagare ser man att fler och fler saker prioriteras bort och tiden räcker inte riktigt till för att ta nästa steg i att utveckla företaget. Då är det dags att räkna på om företaget bär en anställd. En heltidsanställd kostar runt 30 000 till 35 000 kronor per månad.
När det är tid att analysera vilket utrymme det finns i företaget för att anställa någon, finns det några frågor att börja med utifrån den arbetsbelastning som finns i företaget:
- Är behovet konstant under hela året eller är det säsongsbetonat?
- Om behovet är konstant under hela året, är det en hel- eller deltidsanställd som behövs?
- Behövs hjälpen bara vid enstaka tillfällen, då kan en timanställd vara alternativet
Denna artikel beskriver hur lagstiftningen ser ut och i slutet på artikeln finns länkar för att läsa mer. Lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att det finns utrymme för att göra egna avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. För de företag som är kopplade till ett kollektivavtal så finns dessa överenskommelser reglerade i dessa avtal. I de fall som överenskommelser inte finns, gäller lagstiftningen. Tänk på att alltid skriva ett anställningsavtal, för mer information om vad som gäller se Lagen om anställningsskydd. Lantbruksföretag kan bli medlemmar i Gröna arbetsgivarna och då finns det stöd och rådgivning gällande de regler som gäller arbetskraft.
Kostnader för anställd
Grundkostnaden för en anställd är lönekostnaden, utöver detta tillkommer kostnad för tillexempel arbetskläder och diverse förmåner. Nedan finns de kostnader som är kopplade till lönen. Månadslönen i exemplet nedan är 30 200 kronor per månad vilket är den genomsnittliga lönen för en djurskötare (ref. SCB lönestatistik). Till detta kan det tillkomma kostnad för obekväm arbetstid. Utöver lönen så finns det en lagstadgad semesterrätt på 25 dagar per år. Enligt lag ska semesterersättning utbetalas under semestern, det är en extra ersättning som betalas ut ovan på lönen. Lagen säger att semesterersättningen är 0,43 %, men enligt de flesta avtal som görs sätts denna till 0,8%. Enligt exemplet nedan blir det 3 247 kronor per år fördelat på 25 dagar, vilket ger en extra utbetalning på cirka 130 kronor per semesterdag.
I lagen finns det inget krav på att arbetsgivaren ska sätta av pengar till Tjänstepension, men brukligt är att sätta av minst 4,5% av lönen och enskilda överenskommelser kan ske. I kollektivavtal finns Tjänstepension med som centralt förhandlad ersättning.
Uträkning årskostnad | Summa per år | |
Månadslön | 30 200 kr x 12 mån | 362 400 kr |
Semesterersättning* Betalas ut i samband med att semestern tas ut | 30 200 x 0,43% x 25 semesterdagar | 3 247 kr |
Arbetsgivaravgift** För närvarande 31,42% | (362 400 kr + 3 247 kr) x 31,42% | 114 886 kr |
Avsättning till tjänste- /avtalspensionVarierar enligt avtal, här satt till 5% | (362 400 kr + 3 247 kr) x 5% | 18 282 kr |
Summa kostnad per år | 498 815 kr | |
Summa kostnad per månad: 498 815 kr/ 12 månader = 38 052 kr |
**Arbetsgivaravgiften är lägre för de som uppnått en ålder av 66 år, se Skatteverket vad som gäller.
Obekväm arbetstid och Övertidstillägg
Ersättningsnivån för obekväm arbetstid och övertidstillägg finns förhandlad i kollektivavtalen och finns inte reglerad i lagstiftningen. För de företag som står utanför kollektivavtal så förhandlas dessa mellan arbetsgivare och arbetstagare vid anställning.
Semester
Semesteråret löper från den 1 april till 31 mars, det är under denna tid som den anställde tjänar in sin semester, de 25 dagarna som finns lagstadgade. Semestern tas vanligtvis ut året efter intjäningen. Om den anställde inte varit anställd hela året så delas semestern in i obetalda och betalda semesterdagar. För att räkna ut hur många betalda dagar som den anställde har rätt till räknas alla dagar i månaden från första dagen i anställningen fram till 31 mars. Om den anställde börjar sin anställning 15 juli, då är det 260 dagar fram till 31 mars. Uträkningen görs enligt nedan:
260 dagar / 365 dagar x 25 semesterdagar = 17,8 dagar, avrunda alltid uppåt vilket ger 18 betalda semesterdagar
Om anställningen börjar innan den 31 augusti har den anställde alltid rätt till de 25 semesterdagar under innevarande semesterår, det vill säga fram till den 1 april. I exemplet ovan betyder det att den anställde har 18 betalda dagar och 7 obetalda semesterdagar under nästkommande semesterår. Arbetsgivaren kan aldrig kräva att den anställde ska ta ut obetalda semesterdagar. I de fall anställningen påbörjas efter den 31 augusti har arbetstagaren endast rätt till fem dagar enligt semesterlagstiftningen innevarande semesterår.
Enligt semesterlagstiftningen så har en anställd rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni till augusti om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om något annat. Arbetsgivaren och arbetstagaren bör komma överens om hur semesterveckorna ska förläggas, men det är alltid arbetsgivaren som avgör hur semestern fördelas i slutändan. Rätten till semester i 25 dagar gäller även deltidsanställda. Se länk nedan till semesterlagstiftningen för att läsa mer om vilka regler som gäller.
Läs mer här:
Lönestatistik – Hur mycket tjänar…? (scb.se)
Semesterlag (1977:480) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Kontaktperson
Victoria Olin
Expert företagsekonomi
victoria.olin@ri.se
010-5165301
Relaterade nyheter
Visa alla nyheterSenaste nyheterna
24 oktober
Avvänj mjölkraskalven och dikokalven på rätt sätt
Avvänjningen innebär en stor omställning och stress för kalven, både i mjölk- och dikoproduktionen. Därför är det viktigt att tänka till innan avvänjningen för att ge kalven de bästa förutsättningarna att hålla sig frisk och växa bra. Rådgivarna Caroline Eriksson…
Läs mer24 oktober
Mjölkgivan och avvänjning
Att vänja av kalven från mjölk eller digivningsperioden från sin mamma innebär en stor omställning och stress för kalven, därför är det viktigt att förbereda kalven och tänka till lite innan man börjar. Forskaren Heather Neave från Purdue University presenterade…
Läs mer